Tjo va de va livat...

Igår letade jag fram en gammal planka i en trave ute i trädgården, och med Gunillas hjälp sågade jag den i lagom stora delar, som jag sedan spikade ihop till en holk för mesar. (Hade Anders gjort den, hade den förmodligen haft belysning också)Tore ska få den i 65-årspresent på söndag. Då slipper han mata duvor i parken, och kan i stället sitta på sin veranda och titta på småfåglar resten av livet.

Jocke bjöd oss på Novisens sista lunch för terminen.Vi började med Ostron naturelle och sedan fortsatte vi med Moulles marinières. Till varmrätt valde vi Boeuf Bourgignon, och sedan drack vi kaffe och till det fick vi välja tre små bakelser var från efterrättsvagnen. Det gick på 75 kronor var, och då fick vi ändå 3 ostron och 6 musslor var, och en stor huvudrätt plus smör, bröd och dricka. Tack snälle Jocke!

På eftermiddagen kom Bosse Andersson och erbjöd mig två säckar hönsgödsel, som låg och "skräpade" hemma hos honom. Det kan man ju inte säga nej till, så vi åkte raskt och hämta dem. Tack snälle Bosse! (Hoppas bara att Maj-Lis är lika glad)

Idag har jag klippt åkern och bytt olja på gräsklipparen när den ändå var varm. När jag var färdig och hade spolat av maskinen, hade Gunilla gjort ostkex och friterat några minivårrullar som tilltugg till ett nytt vin, Hamilton, vi köpt. Det ska vi aldrig köpa mer. Dessutom var det i en 50 centilitersflaska i form av en kon. Man ska akta sig för vin i konstiga flaskor. Det bästa vinet finns alltid i vanliga flaskor. Det behöver inte tappas i blå, fiskliknande, skruvade eller konstigt formade flaskor för att lura folk att köpa det. / Pelle