Norrberga

lördag, juni 15, 2013

Provence 27 maj - 1 juni dag 4

Dag 4
Vi hade förmiddagen fri så efter frukosten promenerade vi runt och tittade på vår by Fontvieille.
Där fanns en brödbutik...
...en slaktare
En blomsteraffär (notera gärna de stiliga blommorna som speglar sig i fönstret)!
Och viktigast av allt ett café.
Gunilla tog med en fransk påse hem till Ludde.
Flera restauranger som vi tyvärr inte hade möjlighet att besöka.
Vi hann också med att titta närmare på hotellets trädgård innan lunchen.
Några hade passat på att bada i den 24-gradiga poolen.
Efter den panerade laxfilén med stekt potatis, den lavendelsmakande Creme Bruléen och kaffet var det dags att kliva på bussen.
Nu gick färden till Arles, bara en kvart bort.
Det var ett nöje att se det vackra landskapet svischa förbi utanför fönstret.
Vi hoppade av den guidade promenaden och strövade själva omkring i gränderna.
Man anade hur gammal staden är.
Här kunde de fyrbenta vännerna släcka törsten på torget.
Så småningom åkte vi vidare söderut mot naturreservatet Camargue mitt i Rhônedeltat där vi såg flamingos på håll. Det är känt för sina vilda hästar som Evert Taube besjungit i sina visor.
En stolt stork såg vi högt uppe i sitt bo.
Vi stannade vid en Mandade (lantgård) där de födde upp tjurar som hyrs ut till tjurrusningar och en sorts tjurfäktning där man ska sno åt sig en rosett som är bunden mellan hornen. Varje tjur jobbar bara i en kvart, och sen är han ledig ett par dagar.
Ägaren berättade om gården som drevs av familjen och tjurarna som lever vilda i naturen året runt och som inte behöver något stall eller extra foder.
De vita hästarna lever på samma sätt.
Här hade dom sadlat på ett antal havremoppar.
De franska kofösarna såg inte riktigt ut som Vilda Västerns coboys precis.
Vi fick åka ut på ett gärde i en traktorvagn för att se när de skilde ut några tjurar från hjorden och fick in dom i en fålla.
Genom smidigt samarbete fick dom iväg tjurarna, en efter en.
 
Sen blev det en fantastisk buffé med lokala specialiteter.
Tre zigenare spelade och sjöng till maten.
Vi njöt av den fräscha maten. Varmrätten var en oxgryta med ris och allt var från trakten.
Möjligen var det rosévinet som fick många att dansa en slags försvenskad flamenco? Måltiden avslutades med kaffe och kaka.
Det var trevligt att även hela den stora familjen satt med och åt vid ett långbord i festsalen. Det blev en mycket sen kväll innan vi var hemma på hotellet igen.

Fortsättning följer... / Pelle

1 Comments:

  • Matte hälsar att det är väldigt trevligt för oss att få följs med på resan så här i efterhand. :)
    Och nu får ju Ludde se också... :D
    KRYA PÅ ER!!!!

    By Blogger Vi i Kasperian, at 16 juni 2013 kl. 21:10  

Skicka en kommentar

<< Home