Slipat och klart

Efter att ha kört utan bakrutetorkare i över en månad, kunde jag slipa sönder den sista delen av den gamla torkaren. Det gick lättare än jag trott, för den var av lättmetall, och när jag slipat mig fram till centrumpinnen av stål slog det gnistor, och då var det dags att sluta slipa, sprätta bort halvorna och äntligen montera den nya torkaren

Gunilla blev så glad att hon genast åkte till Plantagen och köpte hyacinter.

Efter middagen gick vi upp till Jocke som bjöd på kaffe och kanellängd. Det smakade bra, men han hade inte själv hunnit äta någon mat, för det var för mycket att städa... Dessutom fick jag med mig hans trasiga digitalbox hem för att försöka laga, eller åtminstone hitta felet på. / Pelle