London

I går kom vi på att Sara och Anders skulle till London, så vi ringde och kollade. Dom hade kommit fram och var just på väg ut för att äta en bit mat. Vi tippsade om kineskrogen Four Seasons på 84 Queensway i Bayswater, där man kan äta Londons godaste anka. Gunilla sa att den låg på Bayswater Road i hastigheten, men efter två misslyckade mailningar, hittade vi Anders Blaze-adress som verkade fungera. Telefonen hade han förmodligen där han inte hörde den.

I övrigt har det mest varit papperssortering. Jag gick ut och flyttade på haspen till grinden nere vid åkern, så att den ska hålla sig stängd.

Jag använde Nätverkskabeln som jag fått av Jocke, och kopplade in den mellan Gunillas dator och routern. Nu gick det lite bättre att surfa på nätet. Det blev 0,5 mb vid sändning, och 1,95 mb vid mottagning, så nu kan hon använda sin dator igen. / Pelle

Vi hittade rätt!

Efter att Gunilla kommit hem från jobbet slutade jag sortera Ullas gamla brev, och vi tog med den fulladdade laptopen och GPS-mottagaren i bilen och åkte till rammakarna i Tumba och Södertälje. Gunilla satt med datorn i knät och kontrollerade att vi åkte rätt. I Tumba skrek hon: "Nu åkte vi fel" för då fortsatte markören rakt fram på kartan i stället för att följa den inprogrammerade rutten. Jag vände snabbt och sen var vi på banan igen. Ramaffären i Tumba var mest ett glasmästeri, så vi följde rutten på kartan till Torekällgatan i Södertälje i stället. När vi där diskuterade priserna på ramning, konstaterade vi att det var ganska dyrt. ca 600 kronor för en tunn guldram med passpartou på 30 x 40 cm. Vi kanske ska kolla i Stockholm också först.

Det verkade fungera riktigt bra med kartprogrammet vi fick av anders. Nästa gång ska vi ge oss ut på okända vägar för att se om vi hittar rätt. Det är bara billaddaren till datorn som saknas. Den restar hos Netonnet. / Pelle

Gallring

Helgen har mest gått i snörflandets tecken. Gunilla har legat på ena soffan och hostat och jag har suttit i den andra och sorterat gamla foton och sparade papper.

Iffas foton och diabilder var enklast att gallra. Det var nästan två flyttkartonger från början, men hälften var mest arbetsfoton, dvs bilder av hus och gavlar runt Solna och Sundbyberg samt skärgårdsmotiv från Finland. Dom gick att kasta utan betänkligheter. Resten var från lägenheterna i Sundbyberg och från Pörtö, utanför Helsingfors, där dom tillbringat nästan femtio sommrar. Där sparade jag en liten skokartong med representativa bilder, som efter ytterligare framtida gallring kan bli ett minnesalbum.

Ulla hade fyllt två stora lådor i sin gula sekretär, med album och bilder från uppväxten, och framför allt från Anders och Jockes uppväxt. Där fick det bli en grovsortering i tre delar. Gamla egna foton och diabilder. Foton från Rönninge och Hässelby, med och utan Anders och Jocke. Resten är en hög med gamla brev och papper, som jag har lyckats minska ordentligt.

Anders kom ut ett tag i går och bytte till dubbdäck på bilen. Han skulle ladda på lite kartor i laptopen, men det saknades visst en fil. Den kommer via nätet tror han... ...vi får väl se om jag lyckas hitta den. Han for iväg ganska snabbt, för han skulle hämta Sara på Bromma klockan två.

I dag skjutsade jag den hostiga snörflande hustrun till Huddinge, för hon skulle jobba idag. Det var kursstart, och då måste hon vara där. Själv åkte jag sedan till Uttersvret, och gick upp i svampskogen i tre timmar.

Det blev 10 liter trattkantareller som vägde 2 kilo. (175 kronor per kilo på ICA igår) Inte mycket till timlön, men det var tyst och skönt i skogen, och det regnade inte. / Pelle

Frukost mm

Ojdå! Vi sitter vid frukostbordet och läser tidningen och surfar. Kul att någon tycker att det är intressant med dagsbloggar enligt kommentarerna. Vi konstaterade just att det är en månad till julafton. Gunilla försöker lösa korsordet, men har problem med Saturnus måne. Det finns ju några att välja på som har 6 bokstäver. Jag hittade i alla fall Frustuna Kyrka i Gnesta på nätet. Vi ska åka dit på söndag kväll och lyssna på en konsert som Georg har satt upp.

Nu ska vi ta en promenad i det ganska ljusa och fina vädret. Vi får gå sakta så vi inte hostar ihjäl oss. Jag tar väl med kameran, men det blir väl som i onsdags. Jag hade med kameran till Örebro, men kom inte ihåg att ta ett enda kort.

Det blev ett par regntunga höstbilder för vädret var inte så vackert som vi trodde. Mest deprimerande var nog Björnlokeresterna som stod som skelett nedanför Barrtorp. Vid kaffet, efter promenaden, blev duktiga Gunilla klar med korsordet. / Pelle

På lyset

I söndags kom Anders och Sara ut och åt middag hos oss. Anders hann ju inte hem från New York till födelsedagsmiddagen. Vi bjöd med Jocke också, för att få mer ungdomlig prägel på det hela. Gunilla hade gjort goda kycklingspett med couscous, och till efterrätt åt vi äppelkaka med vaniljsås. Av Anders fick jag en vakumpump för halvdruckna vinflaskor, och av Sara fick jag "Ett öga rött" av Khemiri och "Mannen som dog som en lax" av Niemi. De ska bli trevliga att läsa efter Väderboken.

I går, onsdag, åkte jag till Örebro och lunchade med Riber och Karin. Gunilla som är rejält förkyld stannade dock hemma. Jag försökte få deras video att kunna spela in från digitalboxen, men lyckades inte komma på varför det inte gick. Jag skulle också försöka installera Norton på datorn, men det programmet var för nytt för datorn. Vi hade däremot mycket trevligt både medan jag pysslade med videon och vid lunchen. Riber berättade lite om min farfarsfar, som jag tyckte var roligt att få veta. Jag stannade inte så länge, utan åkte så att jag var hemma igen halv sex, och kunde göra stekt falukorv med stuvad vitkål till middag.

I dag fick Bosse luftvärmepumpen installerad, så nu ska han förhoppningsvis få lite lägre elräkningar.

Med Gunillas hjälp fick jag också så pass färdigt i hallen att det gick att få alla små lampor på plats. Så här såg det ut när vi slog på lyset. / Pelle

Inte så ofta

Jag försöker numera att inte skriva varje dag. Det blir inte lika tjatigt då. Alla vet ju att vi äter frukost och middag varje dag, och att vi handlar mat då och då, så jag skriver väl lite om andra saker i fortsättningen.

Ullas kamera till exempel. Jag sorterade lite saker uppe hos Bosse för ett tag sedan, och då passade jag på att ta ut en film ur hennes kamera. Bosse, som inte har någon egen fick behålla kameran. När jag kom ned till oss, tog jag ur filmen ur Iffas gamla kamera också. Jag skickade in dem till Extrafilm och beställde samtidigt bilderna på en CD.

Ullas bilder var bara två år, så där fanns ett par bilder från när jocke målade sin köksvägg och Ulla satt och tittade på, och när Gunilla och jag spikade läkt på bodtaket nedanför hennes veranda.

Det där med CD var nog bra det, för Iffas film hade suttit i kameran sedan 88.03, enligt en bit målartape på kameran, och Extrafilm skrev och beklagade att dom inte kunde göra några kort eftersom det: antingen var fel på kameran, eller: en oanvänd film etc.

På CD-skivan, hade dom konstigt nog, lyckats trolla fram lite Iffabilder från de nästan jämngrå negativen. Det var väl två bilder som var lite kul. En från köket, med Ulla i profil, och en av många bilder på moln. För att ha suttit 18 år i kameran, är dom riktigt bra. Vad man ska göra med gamla kameror är alltid ett problem. Nu för tiden ska det ju vara digitalt, och vem vill släpa på 5 kilo kamera när man kan ha en mycket bättre som ryms i bröstfickan?

Jag var hemma hos Maj-Lis och Bosse i lördags, när hon firade sin födelsedag tillsammans med Lille och Acke, Ingrid och Håkan och Annbritt med familj. Gunilla var så förkyld att hon inte kunde följa med. Maj-Lis hade gjort helstekt oxfilé med Hasselbackspotatis och kantarellsås. Grönsaker, smör och bröd och en god Cheddar fanns det också. Kaffe med tårta och avec fick vi efteråt. Det smakade riktigt gott.

Efter all mat tittade vi på 2 timmar film som Lille tog i Kina när hon och Maj-Lis var där för några veckor sedan. / Pelle

Mdf och gips

Gunilla har åkt på en förkylning, så hon har inte jobbat så mycket den här veckan. I dag åkte vi ändå till hennes jobb och var med på sista fågelinfluensatestet. Som tack för det fick jag en vanlig influensaspruta. G får sin när förkylningen gått över. Vi ska eventuellt vara med på ett bakterieodlingstest också.

När vi kom hem, bar jag upp sex gipsskivor från släpvagnen och lade på verandan. Mdf-skivan bar vi in och lutade mot en vägg redan igår, för den tål inte att vara ute i fukten så bra. Den ska sågas till de smala sidorna runt fönstren och ytterdörren så småningom.

Efter kaffet skar jag till ett par gipsskivor, borrade hål för eldosor och skruvade upp dom på reglarna under ena fönstret i hallen.

Jag skickade ett grattis-mail till Maj-Lis, som fyller år i dag, och jag tyckte det var kul att infoga ett foto av solrosen som jag tog i höstas, och hittade ett fantastiskt filter i Photoshop som gjorde bilden lite annorlunda. Se själva.

Vi ska hem till henne på lördag och fira, men då blir det nog färska blommor. / Pelle

Grattis!

I lördags var Gunilla så taggad av köksmässan, så hon plockade fram sushi-kitet som vi fått av Jocke för länge sedan. Det blev en hel del godis till middag. Fantastiskt vad ett par räkor och lite crabsticks kan göra. Det smakade riktigt gott. Hon gjorde riset precis som vi fick lära oss på mässan.

Jag har lyckats borra alla hålen för de nya lamporna och dragit färdigt kablarna också. I går blev jag klar med isoleringen också, så nu när födelsedagen är över ska jag åka och köpa gipsskivor till väggarna.

I dag har det mest blivit städa och plocka undan. Gunilla har kämpat i köket hela dagen, och jag har bara gjort vaniljsåsen till de stekta äpplena och rört lite i potatismoset medan hon kryddade det. Hon åkte visserligen till jobbet i morse, men när hon kom dit hade någon sabbat hela KI:s mejl, så ingen kunde komma åt dom. Då var det bara att åka hem igen.

Gunilla lagade mat nästan hela dagen. Vi fick grön kokt sparris inlindad i parmaskinka, lax och kräfttartar med potatismos, kokta grönsaker och en saffransås. Efter de stekta äpplena fick vi kaffe med toscakaka och likör. Jag provade en päroncognac som jag fick av Hasse. Den var riktigt god. Smakade verkligen päron med en mjuk cognacsmak.

Tack för alla grattis! Tack Gun! Tack Börje! Tack Florence. Tack Lille,! Tack Maj-Lis! Tack Bosse! Tack Sara! Tack Anders! Tack Tore! Tack Nisse för väderboken! Tack Jocke för monopolspelet. Gunilla vill nog spela det med mig. Tack Hasse för päroncognacen! Tack Bosse och Åke för spaden, grepen, skarvsladden och vinet! Tack Riber för slanten! (Alldeles för mycket!) / Pelle

Flera dagar

I onsdags handlade vi några flaskor vin på systemet. Dels ett par flaskor rött, som jag drack hemma hos Pontus, och ett par flaskor vitt, som vi sett i svenskan. Vi åkte förbi Jula och köpte ett set med borrar också, men vid närmare eftertanke var det inte några bra borrar, så dom lämnade vi tillbaks på torsdagen. Då köpte vi åtta flaskor till av det vita vinet, för vi hade provat en flaska på onsdagen, och den var väl värd sina 77 kronor. Vi åt bjudlunch på Gunillas jobb, och lyssnade på föredrag om infektionssjukdomar i några timmar innan vi åkte hem.

I dag var Gunilla och klippte sig, och när hon kom hem så tog vi tåget till Älvsjö och gick på köksmässan. Vi köpte varsit vinglas och 10 kuponger för att prova vin. Vi gick runt och åt och drack i flera timmar, och kom hem med några flaskor juice, nya insikter och en liten stekpanna. Dessutom träffade vi Lille där, som nyss kommit hem från en kinaresa.

Efter lite vila tog jag tåget in till stan, och gick på tjugoåringarnas fest. (En gång om året träffas alla som jobbat i 20 år på banken och dessuttom valts in som novis efter fullgjort "prov".) Årets noviser hade gjort hattar (årets tema) och gick runt och sålde lotter. Efter att hattarna godkännts blev dom nya fullvärdiga medlemmar. otalt var vi ca 100 personer som samlats.

Jag vann tyvärr högsta vinsten i ett av lotterierna. Det var en 40 cm hög brun tomte med lykta värd 545 kronor. Om vi ställer ut den i trädgården, kanske någon vänlig själ stjäl den... Nu ska jag sova en stund, för klockan är nästan tolv. Pelle

Matta

Vi blir aldeles matta av att nätverket spökar för den gamla datorn. Ju mer jag håller på ju konstigare verkar det, men det är bara att försöka ändra en grej i taget, och se vad skillnaden blir.

Klockan 10 gick vi ut på promenad runt sjön Flaten. Gunilla hade stegräknaren på sig, och det blev 7 768 steg på en timme. Det märks att hon är Anders mamma!

När vi kom hem var det kaffedags, och sedan skjutsade vi Åkes städhjälp till tåget. (Han ska inte bli riksdagsman) Vi själva fortsatte till Huddinge och hämtade den nya matsalsmattan som var färdig. Sedan fortsatte vi till Bilia vid Fruängen, och jag klagade på att de nya vindrutetorkarbladen, som vi köpte där igår, inte passade. Den vänlige kundmottagaren gick med mig ut och visade hur dom skulle sättas fast, och så var det med det. Tur att jag inte skällde! Han var vänlig nog att säga att dom hade "gjort om" fästena...

När vi kom hem åt vi Gunillas hembakta grekiska lantbröd med ägg och ansjovis till lunch, och sedan klippte jag till en bit ståltrådsnät och satte upp runt äppelträdet så att inte råbocken kan skava hornen mot det.

Jocke fick min gamla webbkamera när han kom hem, så att han också kan synas på Skype.

Anders, som är kvar i N.Y., satt inne i Apples butik och där fick han surfa gratis. Han skulle gå på konstutställning i veckan, och luncha med John Berglund i morgon. Det verkar som om benen bär igen.

Vi fick ett vykort med posten idag från Kinesiska Muren. Maj-Lis och Lille har det bra, men gillar tydligen inte maten. Själva åt vi pytt i panna med stekt ägg som var gjord på rester från kalvsteken. / Pelle

Vinterdäck på

Då sitter äntligen dubbdäcken på. Jag passade på att byta bromsklotsar fram samtidigt. Gunilla har klagat en längre tid på att det skriker när man bromsar, och nu är det problemet löst.

Ytterligare genvägar på Gunillas skrivbord är borta nu, och jag har hittat ett par tänkbara löjromssäljare på nätet som jag ska ringa. Vår gamla kontakt hade inte något att sälja i år, och vi har bara ett hg kvar av förra årets köp. (5 kg) Dessutom hittade jag av en händelse svaret på varför hon inte har kunnat skriva ut trådlöst. Även en blind höna...

Wanda, orchidéen i badrummet, växer som synes vidare på sin väg mot blomningen. Hon får bada ett par timmar varannan vecka, och verkar tämligen nöjd med det. Lite fukt snappar hon nog åt sig när vi duschar på morgnarna också.

Vi åt fem kräftor var till middag, och lite svart vinbärs, rostat bröd med Brie och Lappinkulta till.

Nu hittade jag en ny knapp på datorn, eller rättare sagt jag hittade knappen för 10 minuter sedan, men jag kom på vad den ska vara bra för nu. Det är knappen som stänger av pekplattan när jag använder musen. Det var verkligen på tiden, för jag har lyckats att flytta pekaren oavsiktligt med tummarna ibland när jag skriver, med förödande resultat, men nu blir det bättre i fortsättningen. / Pelle

Marathon

Igår blev det inget skrivet, men vi var mest innomhus och eldade. Gunilla bakade gott matbröd, och jag höll på med datorerna och nätverket. Vi var på minnesmässa i Salems kyrka klockan fem, efter att ha tänt en lykta på Ullas grav.

På kvällen hade vi ett trevligt videosamtal via Skype med Lasse och Florence. Hon har nu en egen Skypeadress, och hon och Lasse kunde se Gunilla och mig bra medan vi pratade med varandra. Det är onekligen en fantastisk uppfinning. Vi hoppas att dom skaffar en kamera också. Det är så mycket roligare när man kan se varandra. Jag lägger med en bild från den nya webkameran.

I dag fortsatte jag med att sortera och gallra papper och annat som har med datorer och program att göra,för att få lite bättre plats på mitt skrivbord. Jag plockade även undan en del från Gunillas skrivbord, för hon vill ha det stort och tomt omkring sig.

Vi avbröt det hela med att åka till Skärholmen och handla byxor till Gunilla och lite lampor, batterier och en sockerbit (en sån där kopplingsplint för elkablar som man bryter av och har två och två) till mig. Vi passerade kyrkogården, men lyktan brann fortfarande, så den får stå tills i morgon.

När vi kommit hem fick vi så småningom mail med resultat från Anders Marathonlopp. Han kom i mål på 4 timmar 27 minuter och 51 sekunder. Det blev plats 20 765 utav 37 954 löpare. (Den som kom sist fick tiden 9:59:58) Det tycker jag var en fantastiskt fin prestation. Just nu ringde han från N.Y. och berättade att det känndes bra, men musklerna var lite ömma i benen. Nu ska dom ut och fira. / Pelle

Lugnet efter stormen

Vi åkte efter frukost och braständning till Kvantum och handlade helgmat. Sedan åkte vi in till Kungsholmen och hämtade våra tapeter som kommit. På hemvägen stannade vi på MediaMarkt och köpte varsin rakapparat. Jag köpte en Philips HQ 9140, som får ersätta min gamla Panasonic som både batteri och kniv är slut på. Gunilla hittade en liten Philips Moi, som får ersätta hennes förra Philips som hon aldrig tyckte om. Vi kommer väl att se ut som riktiga skinnhuvuden snart.

Jocke skickade ett SMS att han kommit fram till London ordentligt, men Anders har inte hört av sig ännu. Han har åkt till New York för att springa New York Marathon på söndag med några arbetskamrater, men han kanske skriver något på sin blogg.

Jag har lyckats få igång nätverket, så jag kan surfa även på laptopen, men har inte fått igång den lilla sladdlösa musen till den. I morgon ska jag flytta över den stationära gamla burken till Gunillas bord och se till att hon har ett "rent skrivbord" och inte ser några ikoner mer en en som ska heta "Gunillas". / Pelle

Vi åt i alla fall gott i dag med. Det blev Gösfilé med jordärtskockssås och ungsbakade palsternacka och en flaska Kloster Eberbach.

Helsingforsresan

Vi åkte iväg från Rönninge en halvtimme innan vi hade tänkt oss eftersom vi ändå var klara. När vi klivit av tåget på Centralen, hittade vi 53:ans hållplats på Vasagatan, och eftersom bussen stod där och väntade så var det bara att stiga på. Innan vi var framme vid Londonviadukten, bröt ösregnet ut, så vi drog på oss våra regnskydd över dunjackorna och ryggsäckarna, och kom torra fram till Vikingterminalen. Incheckningen gick på ett par minuter, och vi fick våra hyttbiljetter, middagsreserveringar och frukostkuponger, och fem minuter senare började ombordstigningen.

Vår hytt, 5841, låg på däck 5 längst bak i båten, precis ovanför propellern. (Den röda pricken på planen över båten) Jag överlät som vanligt nedersängen till Gunilla, och fick själv hålla till godo med att sova uppe, under taket.

Först inspekterade vi båten, och hittade Food Garden där vi skulle äta middag klockan 20.00. Straxt bredvid låg båtens pub, där vi beställde varsin Asterix. Vodka, Pisang Ambon och fruktsoda, dekorerad med ett rött bär och en apelsinskiva samt en liten burk med Pringles. När vi var klara med detta enkla mellanmål, gick vi ned till hytten och vilade middag.

När vi vilat klart, besökte vi de enarmade banditerna. Det fanns två grodmaskiner, och där stoppade vi in några euro, och efter en halvtimmes spelande gick vi till puben med vår vinst, tio euro, och investerade i varsin ytterligare drink. Om jag läste prislistan rätt, var det bara tvåor som serverades. Det mesta är is och handdusch.

Så småningom var det dags för mat, och vi fick ett bord i en ganska glest befolkad matsal. Vi fick snabbt vår förrätt vilt-tapas. Det var lite ren, lax, löjrom med lök och gräddfil och sallad. Gunilla åt hjortfilé med rotsaker och jag åt stekt abborre med mandelpotatis. Till efterrätt åt Gunilla havtornsparfait och jag åt creme brulé med hjortron. Vi sköljde ned alltihop med en halvtorr Riesling.

Efter maten försökte vi åter spela bort våra pengar, men lyckades inte nu heller. Vi gick till nattklubben och dansade ett par danser innan vi knöt oss i hytten. Det var lite bullrigt och skakigt, men vi sov ändå ganska bra till på morgonen.

Efter duschen fick vi champagne till frukosten, som var riklig. Vi åt mycket försiktigt eftersom vi skulle äta lunch hos Irja och Pontus lite senare. Vi gick iland klockan tio i full snöstorm, men efter en kvart, i motvind, var vi framme vid Helsingfors centrum, och då hade det slutat snöa. Vi gick runt bland gallerior och varuhus ett par timmar, och sedan begav vi oss till Rödbergsgatan, cirka tio minuter från Stockmans.

Christel hade redan kommit, och vi satt och pratade med henne och Pontus en stund innan Irja och Sture också kom. Pontus öppnade en Moët & Chandon, och till den fick vi små hembakade kakor med ost, soltorkad tomat och stenbitsrom. Mycket smarrigt och vackert.

Vi satt och pratade om gamla tider och Iffa och Ulla tills det var dags att sätta sig till bords. Irjas bordsdekorationer är helt i klass med Nobelmiddagarnas. Vi började med gravad sik och en härlig löjromsröra som vi lade på rostat bröd. Pontus bjöd på iskyld Linie aquavit och öl till.

Till varmrätt fick vi små utsökta, stekta lammfiléer med rotsakstimbal. Man kan verkligen säga att maten smalt i munnen. Det röda vinet vi fick till, var nog det godaste jag någonsin druckit. Efterrätten bestod av vaniljglass med chokosås, och den lade sig som bomull runt maten i magen. Kaffe och cognac fick avrunda det hela, och vi fortsatte med att titta på foton i datorn och prata om gamla tider efteråt.

Sture hade tagit med en akvarell av en J-8 Gloster Gladiator, ett dubbelvingat jaktplan som användes i Finlands vinterkrig 1939-1940 av den svenska F-19 flottiljen, som han skänkte oss. Han har målat en mängd sådana gamla plan, och låtit trycka upp dem i en numrerad upplaga. Du kan se alla planen på hans hemsida.

Halv fem var vi tvugna att avbryta lunchen och ta en rask promenad till Vikingbåten, där vi kunde ta en liten lur på maten, medan båten stävade ut mot öppet vatten.

Hemresan var lugn, och vi fortsatte grodspelandet med framgång, och jag lyckades även lura av en bläckfiskmaskin fem euro. En drink före maten klarade vi också av, men vi åt så lite vi kunde, för vi var fortfarande proppmäta efter den fantastiska lunchen.

Efter en förhållandevis lugn natt (Båtens antigungningsmaskineri skakade och bullrade extra mycket på grund av stormen) vaknade vi till ytterligare en frukost. Vi hoppade över skumpan, men åt ändå med frisk aptit av allt från det välfyllda smörgåsbordet. Klockan 9.40 var vi vid den snöiga kajen, och tog 53:ans buss mot centralen. Vår chaufför lämnade bussen vid Slussen, och sa att det inte kom någon ny gubbe på ett bra tag på grund av förseningar och förskjutna raster, så vi tog i stället tunnelbanan till Centralen, och sedan pendeltåget hemåt.

Gunilla gick av vid Flemingsberg, för hon skulle jobba ett par timmar, men jag åkte hem och satte fart på kakelugnarna och drack kaffe innan jag tog bilen och hämtade henne. Middagen fick bli stekt potatis och den uppvärmda såsen och kalvsteken som var kvar efter middagen med Åke, Bosse och Jocke. Vi satt sedan och hängde framför teven och såg de program vi spelat in. / Pelle